Jag går på en fantastisk skola med en alldeles fantastisk teaterutbildning. Teatern vi skapar här leder ofta till samtal och diskussioner och kan förhoppningsvis få människor att förstå varandra lite bättre. Men ibland finns det folk som uppenbarligen inte har förstått någonting om vad vi sysslar med. Följande artikel upptäckte jag idag på Skolans Hemsida.

 
Okej?!
Att säga att vi valt att "lyfta fram" kvinnliga dramatiker som någon sorts gärning är till att börja med helt felaktig. Våra teaterlärare har valt pjäser som dom tycker har varit spännande, intressanta och utmanande för oss att jobba med. Dom har inte haft någon kongress i början av året då dom bestämmde sig för att "Iår så ska vi lyfta fram och uppmärksamma kvinnor". Det är en ren lögn ifrån skribenten.

Jag förstår att den som skrivit detta vill säga att vi på katrinebergs folkhögskola har en inriktning på jämställdhet och genusperspektiv och vill få in nån slags PK-poäng. Men om man nu anser att kvinnliga dramatiker måste "Uppmärksammas" så faller man ju lite på eget grepp. Det är ungefär som att säga:
"Ja kvinnor är ju egentligen mycket sämre dramatiker än män men vi har ändå valt att LYFTA FRAM några stycken ur mörkret så att vi får lite bättre statistik här på skolan. Dom skulle ju aldrig ha tagit sig dit själva om inte vi hade lyft fram dom för dom är ju trots allt bara kvinnor eller hur?"

Varför måste vi överhuvudtaget bry oss om vilket kön personen som har skrivit pjäsen har? Man faller lite på eget grepp där.  I ett jämställt samhälle är det väl just en sådan sak som inte ska spela någon roll överhuvudtaget!?

När jag läste "Gösta Berlings Saga" var inte min spontana reaktion "Åh ja äntligen så lyfter vi fram en kvinna. Nu ska vi visa för hela sverige vilken fantastisk jämställd skola vi går på" utan snarare "Åh vilken intressant och spännande pjäs. Undrar hur den ska bli att spela".  Jag har aldrig under min tid på katrineberg reflekterat över vilket kön det är på personen som skrivt pjäsen som jag just då repat in. Jag tycker inte att detta har någon som helst betydelse. En bra pjäs är väl en bra pjäs oavsett vilket kön personen som skrivit det råkar besitta? Ibland kan det vara viktigt för pjäsen om man vet under vilka förhållanden dramatikern skrev pjäsen  osv men könet i sig spelar ingen roll.

Skribenten passar även på att småljuga lite då det skrivs att Ettorna har spelat hela 4 pjäser av kvinnor medans vi som var där egentligen vet att det var 4 pjäser ihoptryckta till en. Det rätta hade alltså varit 1 pjäs skriven av 2 kvinnor och ihopsatt av en annan.

Att sedan sätta rubriken "Bara kvinnor" är ju en ren lögn då samtliga våra elevarbeten har varit gjorda av män. Noel Coward, Ingmar Bergman och William Shakespeare. Vi skulle också ha jobbat med David Mamet om vi hunnit. Alla dessa 4 är män och dom valdes inte för att dom var just män utan för att dom alla är bra och intressanta dramatiker. Lika lite valdes "Woman" och "Gösta Berlings Saga" för att dom var skrivna av kvinnor.

Vi kommer aldrig att nå ett jämställt samhälle om vi inte slutar fokusera på just sånna här saker. Gösta Berlings Saga kunde lika gärna ha varit skriven utav en svart 90-årig fransman. Vi spelar den inte för att den är skriven av en kvinna utan för att det är en väldigt bra pjäs.


//Johan Salberg

För allt!

P.s
Tog mig friheten att redigera om förgående inlägg så att man kan se filmen direkt på bloggen.
Påminn mig att jag ska påminna Hanna Kyhle den första Juni om att hon då ska titta på vår första kavaljersfilm på bloggen.

D.s


Mvh
//Ferdinand Uggla

Blev en aning förvånad när jag kollade igenom mina foton och
denna bilden dök upp ♣

Hårt arbete övervinner allt.

Och hårt arbete är vad vi har sysslat med. Gårdagen bjöd på mer än tolv timmars arbete, men så blev det ruskigt bra också. Idag blir det generalrepetition.

/Farbror Eberhard

Okej jag kunde inte hålla mig. Här är filmen ifrån vår andra kvaljersträff.



//Uggla

Dom riktiga kavaljersfilmerna kommer inom kort. Se detta som en teaser.

//Uggla

/ elsa

UJUJUJ!
Va man sliter och kämpar på. Det är roligt men jobbigt!
Idag så har vi repat ett par scener men den mesta tiden har gått åt att repa bubbningar. För er som inte vet vad det är så är det när man flyttar saker som rekvisista och scenografi av och på scenen eller från ett ställe till det andra osv. I vissa scener e det många saker som ska flyttas. Sen finns det ju dom som har klädbyten. Som jag. Detta skall alltså repas in samtidigt som bubbningarna. Sen kör man hela scenövergångarna med alla danser kläder och saker förhoppningsvis på plats. Just nu så går det precis men Elisabet har sagt att på premiären så kommer vi vara så pass trimmade att vi kommer hinna dricka kaffe och ta en ciggarett och ändå hinna. Fantastiskt! Och jag som varken röker eller dricker kaffe!

En av mina tre roller i den här föreställningen heter Baron Adrian och är en Husar. I manus står det att han uppträder i full Husarmundering. Alltså hatt, häst, sabel och hela baletten. Nu har vi fått stryka hästen av konstnärliga och praktiska skäl men allt annat ska vara med. Idag så testade jag min Hatt och min sabel. Det såg ut ungefär såhär:



Fullt ös Hedenös imorrn e det dags för nya upptåg!

Här kommer lite fler bilder:



Kavaljersfilmerna kommer upp när tid finns!

Hej Svejs!
//Johan

Då Gösta Berling anträder resan verkar inget gå i lås för lille Henrik Dohna. Föreställ er, kära publik, att inför hela Lövsjö härad bli bortgjord av sin egen hustru. Bäste "greve" Henrik Dohna; jag har aldrig tvivlat på er titel; snarare på din förmåga att upprätthålla den. -En fru som inte älskar en! Vad skulle mamma säga?!



ps: det verkar som att fransmännen ligger och lurar bakom (mors)fronten. Attackerad från alla håll. Stackare...

Eller snarare brann.

Kusin Kristoffer och jag var för ett par dagar utan boende. Denna olägenhet delade vi med flera andra boende runt sjön Löven. Jag kan stolt säga att det var vår starka sammanhållning som gjorde att vi överlevde denna olägenhet. Personligen vill jag tacka Anna-Lisa, som såg till att jag lyckades behålla lugnet under dessa svåra dagar. Må kraften vara med henne!



Lyckligtvis har länsman nu äntligen beslutat vart vi skall omplaceras och arbetet med lille Göstas saga kan fortsätta.

/Farbror Eberhard

Filmelever är ofta ganska misslyckade varelser. Åtminstone när det kommer till det här med att skrämmas. En gammal goding ifrån 2007!

//Ferdinand